Vinterväglag · Guide
Så kör du på halt väglag
Farten först, mjuka rörelser, bromsa hårt med ABS och vad antisladd faktiskt gör.
Text: Adam Abré
Uppdaterad · Källor och faktakontroll
Farten avgör mest
Trafikförordningen säger att farten ska anpassas till väglaget och att du ska kunna stanna på den sträcka du kan överblicka (3 kap. 14 §), och att du ska hålla en tillräckligt låg hastighet vid halt väglag (15 §). Skyltningen anger alltså en övre gräns, inte vad som är lämpligt på is.
Bromssträckan växer med farten i kvadrat och minskar med greppet. Dubbel fart ger fyra gånger så lång bromssträcka, och en fjärdedel av greppet gör samma sak. På torr asfalt kan friktionen vara uppåt 0,9, enligt VTI. I VTI:s mätningar gav ett dubbdäck friktionen 0,20 vid inbromsning på grov is, och vid underkylt regn kan den gå ner mot 0,05. VTI har sammanfattat att svenska förare sänker farten med 10–25 procent när det blir halt, men att farten borde halveras för att bilen ska stanna på samma sträcka som på barmark.
Trafikverket anger stoppsträckan på bra underlag till 35 meter från 50 km/h och 97 meter från 100 km/h, och skriver att den blir betydligt längre med is på vägen. Se hur det slår i vår simulator för bromssträcka.
Avstånd och mjuka rörelser
Lagen anger inget avstånd i meter eller sekunder, bara att avståndet till bilen framför ska vara så stort att du inte riskerar att köra på den (3 kap. 2 §). Trafikverkets råd vid halka är att öka avståndet och att gasa och bromsa mjukt. Trafikverket råder också att kontrollera väglaget genom att provbromsa på ett säkert ställe.
Det behövs inte mycket för att bilen ska få sladd på vinterväglag, skriver NTF; en väjning för ett litet djur kan räcka. Råd: gör allt med ratt, gas och broms i god tid och lugnt, och planera för att inte behöva göra något hastigt.
Bromsa med ABS
Med ABS fortsätter hjulen att rulla när du bromsar hårt, och du kan styra bilen samtidigt och väja för ett hinder, enligt NTF. Biltillverkarnas instruktionsböcker säger att du ska trycka ner bromspedalen så hårt som situationen kräver och låta ABS-systemet sköta bromskraften, utan att pumpa. Pedalen kan vibrera och det kan låta när systemet arbetar; det är normalt.
Råd: prova hur bilen bromsar på olika underlag på en halkbana, något NTF också rekommenderar. Då vet du hur ABS känns innan du behöver det på riktigt.
Sladd
I en studie av dödsolyckor på vägar med is eller snö hade föraren förlorat kontrollen över bilen i 64 procent av olyckorna, och i 82 procent av dem hade bakvagnen glidit ut. Studien gjordes av forskare vid Trafikverket och Chalmers (Strandroth med flera, 2012).
NTF:s råd för att minska risken är att sätta de bästa däcken bak, eftersom risken för sladd annars ökar. Svenska myndigheter ger ingen steg-för-steg-teknik för att häva en sladd; den lär du dig bäst på en halkbana under ledning.
Antisladd och fyrhjulsdrift
Antisladdsystem (ESC) minskar svåra singel- och mötesolyckor i halt väglag med cirka 50 procent, enligt Trafikverket, men bara om du håller laglig hastighet. Folksam kommer fram till samma sak: systemet halverar risken för svåra och dödande skador vid halt väglag. Antisladd har krävts på alla nya personbilar i EU sedan 1 november 2014, och NTF skriver att nästan alla nya bilar i Sverige har haft det sedan 2009. VTI påpekar att det aldrig ersätter bra däck.
Fyrhjulsdrift gör det lättare att komma iväg, men enligt Folksam gör den inte bilen mindre benägen att få sladd, och den kan dölja hur halt det är. Folksams forskning visar att olyckorna på is och snö ökar med 20–30 procent med fyrhjulsdrift, och vid hård inbromsning spelar drivningen ingen roll.
Däcken
Nordiska dubbfria däck är lika bra som dubbdäck utom på slät och våt is, där dubbdäcken är bättre, enligt VTI. VTI rekommenderar minst 4 mm mönsterdjup på vinterdäck, mer än lagens 3 mm, och avråder från åretruntdäck i Sverige. Enligt Trafikverket sker cirka 15 procent av de polisrapporterade olyckorna på vintern på underlag där dubbdäck har fördel. Mer i dubbdäck eller friktionsdäck och mönsterdjup.
Halkbanan
Den som tar B-körkort måste göra riskutbildningens del 2 före förarprovet, och halkbana ingår i den, enligt Transportstyrelsen. Den tvådelade riskutbildningen infördes 1 april 2009. Har du tagit körkort för länge sedan kan ett pass på en halkbana vara ett sätt att få känna hur bilen beter sig utan att det står något på spel.
Det kan bli halt även när termometern visar plusgrader, skriver Trafikverket, när fukten på vägbanan fryser. Se vad är svarthalka? och dagens halkprognos för din kommun.
Källor och faktakontroll
Fakta kontrolleras mot källorna nedan. Praktiska checklistor och illustrationer är vår egen presentation; råden ersätter inte myndigheternas aktuella information.
- Trafikförordningen (1998:1276), 3 kap. 2, 14 och 15 §§
- VTI rapport 543: Vinterväghållning och olyckor (friktion och hastighet)
- VTI rapport 618: friktion med dubbdäck på is
- Forskning & Framsteg: Här är det halast (VTI om friktion)
- Trafikverket: Stoppsträcka
- Trafikverket: Är du en smart vintertrafikant? (22 januari 2025)
- Trafikverket: På glid? Så jobbar vi mot halka (21 november 2025)
- NTF: Skyddssystem (ABS och antisladd)
- NTF: Frågor och svar om bil (däck bak)
- NTF: Kapitel 5, köra bil (halkbana)
- Strandroth m.fl. 2012, Accident Analysis & Prevention 45 (Chalmers)
- Trafikverket: Däck (antisladd, dubbdäck)
- Folksam: Bilsäkerhet (antisladd, fyrhjulsdrift)
- Förordning (EG) nr 661/2009, artikel 12–13 (antisladd)
- VTI: Vinterdäck
- VTI avråder från åretruntdäck (24 oktober 2023)
- Transportstyrelsen: Riskutbildning bil
- Prop. 2007/08:128 (riskutbildning från 1 april 2009)
- Kia: instruktionsbok, ABS (exempel på tillverkarens råd)
Läs vidare
- Vad är svarthalka?Den osynliga isen: hur den bildas, varför den är farlig och hur du upptäcker den.
- Underkylt regn: inför en isig resaRegnet som fryser vid kontakt: förstå risken och kontrollera varningarna innan du kör.
- Elbil i kylaRäckvidden i kyla enligt tester, förvärmning, snabbladdning och 12-voltsbatteriet.