Hoppa till innehållet

Däckregler · Guide

Bromssträcka med vinterdäck

Du ser faran. Du reagerar. Först sedan börjar bilen bromsa. Se hur de metrarna förändras med fart, vinterdäck, väglag och dimma.

Redaktion: Vägsäkerhet.com

Uppdaterad · Källor och faktakontroll

Illustration av en älg på en frostig skogsväg med dimma. Bilden visar ingen uppmätt sträcka.
AI-genererad illustrationsbild

Tre ord. Två sträckor. Ett stopp.

Stoppsträckan börjar när du upptäcker faran, inte när du trycker på bromsen. Bilen fortsätter framåt medan du reagerar. Däckens grepp kan påverka bromsningen, men kan inte ta tillbaka reaktionssträckan.

Prova älgexemplet
01

Reaktionssträcka

Så långt bilen hinner innan du börjar bromsa. Bestäms här av fart × reaktionstid.

02

Bromssträcka

Sträckan från bromsstart till stillastående. I modellen avgör fart och antagen bromsförmåga.

03

Stoppsträcka

Reaktionssträcka + bromssträcka. Det totala utrymmet som modellen behöver efter upptäckt.

I dimma kan bilen dessutom färdas en sträcka innan hindret ens upptäcks. Den delen redovisas separat, så att sen upptäckt inte förväxlas med lång reaktionstid. Trafikverkets förklaring av stoppsträcka och hastighet.

Prova själv · illustrativ modell

En älg dyker upp 100 meter framför dig

Utbildningsmodell, inte ett däcktest. Greppvärdena är valda räkneantaganden, inte uppmätta eller typiska värden för däcktyperna. Utfallet för din bil kan bli helt annat. Använd inte sidan för att välja en säker hastighet. Se alla antaganden.

1. Välj hastighet

km/h · 30 som skolmiljöexempel, 50 som tätortsexempel. Följ alltid skyltningen och anpassa farten.

2. Välj väglag och sikt
0,5 s3 s

Tiden från att faran upptäcks tills bromsningen börjar. Samma förare och reaktionstid för båda däcken; värdet är ett antagande, inte ett löfte om hur snabbt du reagerar.

Hastighet

70

km/h

Reaktionssträcka

29

meter

Kvar vid upptäckt

100

meter

Start: hindret dyker uppStreckad linje: hinder vid 100 m
DubbdäckStoppbehov från upptäckt: cirka 106 m
Nordiska dubbfriaStoppbehov från upptäckt: cirka 158 m
ReaktionBromsning, dubbatBromsning, dubbfrittBåda raderna har samma skala. Linjen vid stapelns slut visar var modellen skulle stanna utan hinder. En stapel förbi 100 m visar otillräckligt utrymme, inte en bil som kör igenom älgen. Skalan anpassas när du ändrar exemplet.

Dubbdäck

106 m

Stoppbehov från upptäckt

Reaktion
29 m
Bromsning
77 m

Modellen når hinderpunkten i cirka 20 km/h.

Kvarvarande fart enligt räkneantagandena, inte en förutsägelse av en verklig kollision.

Nordiska dubbfria vinterdäck

158 m

Stoppbehov från upptäckt

Reaktion
29 m
Bromsning
128 m

Modellen når hinderpunkten i cirka 47 km/h.

Kvarvarande fart enligt räkneantagandena, inte en förutsägelse av en verklig kollision.

Cirka 51 m skiljer stoppbehoven i just detta räkneexempel. Hela skillnaden kommer från antagen bromsförmåga, inte från förarens reaktion.

Avstånd visas som avrundade meter; avrundade delsträckor kan skilja en meter från avrundad totalsumma. Utfallet beräknas utan avrundning. Älgen antas stå kvar vid hinderpunkten; verkliga djur, väggrepp och förare är oförutsägbara.

Jämför alla åtta hastigheter

Isig väg · 1,5 s reaktion · 100 m kvar när faran upptäcks. Samma antaganden som ovan. Stoppsträckan räknas från upptäckten.

Illustrativa stoppsträckor och modellhastighet vid hinderpunkten för 30 till 120 km/h. Inte uppmätta däcktestresultat.
FartReaktionStopp, dubbatStopp, dubbfrittVid hindret
dubbat / dubbfritt
30 km/h13 m27 m36 m0 / 0 km/h
50 km/h21 m60 m86 m0 / 0 km/h
70 km/h, vald hastighet29 m106 m158 m20 / 47 km/h
80 km/h33 m134 m201 m46 / 62 km/h
90 km/h38 m165 m250 m64 / 76 km/h
100 km/h42 m199 m304 m79 / 88 km/h
110 km/h46 m236 m363 m93 / 100 km/h
120 km/h50 m277 m428 m106 / 112 km/h

0 km/h betyder bara att modellen stannar senast vid hinderpunkten. Det är inte ett säkerhetsbesked. På små skärmar kan tabellen scrollas i sidled.

Öppet redovisade modellantaganden

μ (my) är det antagna effektiva friktionstalet i formeln a = μ × 9,81 m/s². Följande värden är våra pedagogiska scenarioval, inte mätdata, rekommenderade värden eller VTI:s kategorimedel:

Torr asfalt
Dubbat μ = 0,70
Dubbfritt μ = 0,70
Våt asfalt
Dubbat μ = 0,50
Dubbfritt μ = 0,50
Hal is
Dubbat μ = 0,25
Dubbfritt μ = 0,15

Rak, plan väg; konstant effektiv bromsförmåga från bromsstart; ingen hänsyn till bromsuppbyggnad, lutning, styrning, vattenplaning, varierande grepp, däckslitage, last eller automatiska säkerhetssystem. Isgreppet kan vara mycket sämre än antaget. Siffrorna är inte hämtade från Halk-Index eller dagens väder. Samma modell används även vid 110–120 km/h enbart för att visa fartens matematiska effekt, inte verkliga vinterdäcks prestanda vid dessa farter.

Dimma sänker inte friktionstalet automatiskt i modellen; ändra även väglaget om vägen är våt eller isig. För verkliga förhållanden måste både sikt och väggrepp bedömas.

Vad forskningen säger

Dubbar hjälper på is. Dimman ser de inte igenom.

VTI:s jämförande forskning visar bättre isgrepp för dubbdäck som grupp, med störst skillnad på våt is. På våt saltad asfalt är dubbdäck och nordiska dubbfria vinterdäck generellt mer jämförbara. Det finns ingen fast bromssträcka som gäller för alla däck i en kategori. Läs VTI:s sammanställning.

”Odubbade vinterdäck” är inte en enda typ. Här jämför vi med nordiska dubbfria vinterdäck, inte mellaneuropeiska vinterdäck eller åretruntdäck. Mellaneuropeiska vinterdäck har andra egenskaper och ska inte läsas in i staplarna.

Däckmodell, dubbutstick, slitage, temperatur och isens struktur påverkar resultaten. VTI rapport 875 provade både nya och slitna däck på slät is och packad snö; det är inte en mätning av våra 100-metersscenarier. Se testets avgränsning.

Illustration av två vinterdäck: synliga metalldubbar till vänster, dubbfria lameller till höger.
AI-genererad illustrationsbild

Dubbat

Metalldubbar kompletterar gummi och lameller.

Nordiskt dubbfritt

Gummi och lameller, utan metalldubbar.

AI-genererad principbild. Inga specifika däckmodeller eller uppmätta prestanda avbildas.

Mer om att välja vinterdäck

Skolmiljö och tätort · räkneexempel

30 och 50 kan kännas nära. Metrarna gör det inte.

Samma förare, samma antagna våtgrepp (μ = 0,50), 1,5 s reaktion. Ett stillastående hinder upptäcks 25 m bort. Det här är ett separat räkneexempel för båda däcktyperna, inte ett test eller en rekommendation om säker fart.

30 km/h

Reaktion cirka 13 m + bromsning cirka 7 m

20 m stoppbehov

Gemensam skala 0–50 m · streckad linje vid 25 m

Modellen stannar cirka 5 m före hindret.

50 km/h

Reaktion cirka 21 m + bromsning cirka 20 m

40 m stoppbehov

Gemensam skala 0–50 m · streckad linje vid 25 m

Modellen har cirka 44 km/h kvar vid hindret.

50 i stället för 30 km/h ger cirka 2,8 gånger så lång bromssträcka, men cirka 1,7 gånger så lång reaktionssträcka, vid lika antaganden. Avrundade delsträckor kan skilja en meter från avrundad totalsumma. Stopp före ett hinder i modellen betyder aldrig att en verklig situation är riskfri.

Dimma och halka är två olika problem

Dimma kan göra att du upptäcker hindret senare. Våt eller isig väg kan samtidigt ge sämre bromsförmåga. Därför går det att välja dimma med torr, våt eller isig väg separat i jämförelsen.

Valet ”50 m” beskriver bara när vårt fiktiva hinder upptäcks. Det är inte liktydigt med SMHI:s meteorologiska sikt eller en exakt upptäcktsgräns för en verklig älg. Ljus, kontrast och omgivning spelar också roll. SMHI om sikt.

En hastighetsgräns är inte en målfart

30 vid en skola och 50 i tätort är exempel, inte regler som gäller på varje sådan plats. Följ skyltningen. 120 km/h kan vara föreskriven högsta hastighet på svensk motorväg; det gör inte den farten lämplig i dimma eller på is.

Trafikförordningen kräver att farten anpassas till bland annat väglag, väder och sikt, så att du kan stanna inom den del av vägen du kan överblicka och framför förutsebara hinder. Vårt räkneexempel bedömer inte om du uppfyller det kravet. 3 kap. 14 § och 9 kap. 1 §.

Så räknar vi – och det vi inte kan säga

Fart i m/s: km/h ÷ 3,6.

Reaktionssträcka: fart i m/s × reaktionstid i sekunder.

Bromssträcka: (fart i m/s)² ÷ (2 × μ × 9,81).

Stoppsträcka: reaktionssträcka + bromssträcka, räknat från upptäckten.

Fart vid hindret: om reaktionssträckan redan förbrukar utrymmet är farten oförändrad. Annars räknar vi återstående fart efter den bromssträcka som får plats, aldrig lägre än noll.

Dubbelt så hög fart ger dubbelt så lång reaktionssträcka och fyra gånger så lång bromssträcka när reaktionstid och bromsförmåga hålls lika. Hela stoppsträckan blir inte automatiskt fyra gånger så lång, eftersom delarna växer olika fort.

Modellen är förenklad och värdena är pedagogiska antaganden. Den förutsäger inte din bils faktiska bromssträcka, en olyckas sannolikhet eller ett djurs rörelse. Den visar inga säkra farter och ersätter inte en bedömning av verkligt väglag och sikt.

Foton och diagram är illustrationer. Fotot på älgen kan inte användas för att uppskatta avstånd eller verklig dimtäthet. Prova inställningarna när bilen står stilla, inte under körning.

Kontrollera prognosen inför resan

Källor och faktakontroll

Fakta kontrolleras mot källorna nedan. Praktiska checklistor och illustrationer är vår egen presentation; råden ersätter inte myndigheternas aktuella information.

Läs vidare