Så räknas Halk-Index

Halk-Index är ett tal mellan 0 och 100 som säger hur mycket i vädret som talar för is på vägen just nu. Här står exakt hur det räknas, vad som är mätt och vad som är uppskattat.

Kort sagt

Fyra regler prövas mot väderläget i din kommun. Varje regel som slår till ger sina poäng, poängen summeras och summan hålls inom 0–100. Indexet är vår egen sammanvägning — inte en officiell varning från SMHI eller Trafikverket, och ingen mätning av friktionen på vägen.

De fyra reglerna

Regel	Villkor	Poäng
Fuktig vägbana under noll	Uppskattad vägtemperatur under 0 °C och vägbanan fuktig eller våt.	+40
Nederbörd och minusgrader	Nederbörd det senaste dygnet (minst 0,2 mm) och lufttemperatur under 0 °C.	+30
Vägtemperatur under daggpunkten	Uppskattad vägtemperatur lägre än daggpunkten.	+20
Vinden torkar vägbanan	Vind över 8 m/s och våt vägbana.	−10

Fuktig vägbana under noll. Vatten på en vägbana under noll fryser. Det är den vanligaste vägen till svarthalka och väger därför tyngst.
Nederbörd och minusgrader. Regn eller blötsnö som följs av minusgrader ger ishalka, och underkylt regn fryser i samma stund det landar.
Vägtemperatur under daggpunkten. Då fäller luften ut fukt på vägbanan — som rimfrost eller en tunn ishinna — utan att det har regnat.
Vinden torkar vägbanan. Frisk vind torkar upp en våt väg fortare, så det finns mindre vatten kvar att frysa.

Eftersom poängen är 40, 30, 20, 10 rör sig indexet i steg om tio, och det högsta möjliga värdet är 90. Skalan är alltså grov med flit: den ska skilja en lugn morgon från en farlig, inte låtsas veta skillnaden mellan 43 och 47.

Skalan

0–30: Låg risk. Förhållandena talar inte för is just nu. Anpassa ändå farten efter väglaget.
31–60: Förhöjd risk. Halka kan förekomma fläckvis — på broar, i skugga och på öppna sträckor.
61–100: Hög risk. Räkna med is som inte syns. Sänk farten rejält, öka avståndet och undvik tvära rörelser.

I praktiken betyder förhöjd att en av de tunga reglerna har slagit till, och hög att minst två har gjort det samtidigt.

Vad som kommer från SMHI

Värdena gäller kommunens största tätort och hämtas från SMHI:s öppna data (CC BY 4.0), högst en gång per halvtimme:

Prognosen för närmaste timme: lufttemperatur, luftfuktighet, vind, molnighet och väntad nederbörd. Daggpunkten räknas ur temperatur och luftfuktighet med Magnus formel.
Analysen av de senaste 24 timmarna: hur mycket nederbörd som faktiskt har fallit. Minst 0,2 mm räknas som nederbörd det senaste dygnet. Svarar inte analysen används bara prognosens nederbörd för innevarande timme.

Vad som är uppskattat

Ingen mäter vägbanan åt oss ännu. Vägtemperatur och väglag är därför uppskattningar, räknade ur SMHI-värdena ovan, och märks med en asterisk i detaljvyn. Uppskattningen är en ren formel — samma väder ger alltid samma svar.

Vägtemperatur

Vägbanan strålar ut värme mot himlen och blir kallare än luften: 0,5 °C vid helmulet, upp till 3 °C vid klar himmel. Blåser det mer än 6 m/s halveras avkylningen, eftersom vinden blandar ner varmare luft.
Solen värmer asfalten med upp till 6 °C, i proportion till solhöjden. Helmulet tar bort 75 % av den värmen. En låg vintersol räcker sällan för att väga upp utstrålningen.
På fuktig vägbana behålls 75 % av skillnaden mot luften, på våt 50 % — vatten binder ytan till lufttemperaturen.

Väglag

Våt: minst 0,3 mm nederbörd de senaste tre timmarna, eller minst 0,1 mm väntad den här timmen.
Fuktig: nederbörd det senaste dygnet, luftfuktighet på minst 90 %, eller en vägtemperatur som ligger på eller under daggpunkten.
Torr: i övriga fall. En torr vägbana ger låg poäng även i sträng kyla — is kräver vatten.

Vad indexet inte kan säga

Det gäller en punkt, inte din väg. Broar, skuggiga partier, sänkor och öppna sträckor kan vara hala när tätorten inte är det. En stor kommun har flera klimat.
Det vet inget om väghållningen. Saltning, sandning och plogning syns inte i vädret. En nysaltad väg kan vara säker vid ett högt index, en osaltad grusväg hal vid ett lågt.
Det ser inte snö och is som redan ligger. Packad snö och gammal is ger halka utan att någon regel slår till.
Vägtemperaturen är en uppskattning som kan slå fel med ett par grader, och kring noll är ett par grader hela skillnaden.
Det bygger på en prognos. Slår SMHI:s prognos fel gör indexet det också. Svarar SMHI inte visar vi det senast kända värdet, märkt med klockslag, i högst sex timmar.

Använd indexet som en påminnelse om att titta efter — inte som ett besked om att vägen är säker. Officiella varningar finns hos SMHI och läget på vägarna hos Trafikverket. Mer om fenomenet bakom reglerna står i Vad är svarthalka?