Halk-Index · Guide
Ändringar i Halk-Index
Varje gång vi ändrar hur indexet räknas står det här: vad som ändrades, när och varför. Ett index som byter formel i det tysta går inte att lita på.
Text: Adam Abré
Formeln som gäller nu står på metodsidan. Ändringar i text och utseende som inte påverkar något värde står inte här. Under varje ändring står dess id i vår versionshistorik.
: Trafikverkets väglagsrapporter blir en regel, och stationen ska ligga närmare
- Ny regel, +35 poäng: Trafikverkets väglagsrapport för en statlig väg inom 2,5 mil anger is, snö, snömodd eller rimfrost, eller varnar för halka. Rapporter äldre än ett dygn räknas inte.
- Vägväderstationen får ligga högst 2 mil från kommunens största tätort, i stället för 3 mil. Det räcker för 280 av 290 kommuner; de tio som inte har någon station så nära får en uppskattad vägtemperatur.
Varför: Kiruna visade index 0 samtidigt som Trafikverket rapporterade fläckvis is på E10. När den som sköter vägen säger att det är halt ska indexet inte säga motsatsen. En station 3 mil bort säger för lite om vägarna i tätorten.
Id i versionshistoriken: 3f82d8d
: Uppmätt vägbana från Trafikverkets vägväderstationer
- Vägtemperaturen tas från den närmaste vägväderstationen med en mätning från den senaste timmen, när det finns en. Annars uppskattas den som förut.
- Ny regel, +35 poäng: svarthalka uppmätt vid vägen. Stationen mäter vägbanan till 0 °C eller kallare, luften över 0 °C och luftfuktigheten över 85 %. Regeln prövas bara på uppmätta värden.
- De flesta stationer mäter bara temperaturen, inte om det ligger vatten eller is på vägen. Där en sådan givare saknas räknas väglaget som okänt och uppskattas, i stället för att läsas som torr väg.
Varför: En mätning i vägbanan är bättre än en uppskattning ur väderprognosen. Men en station som inte kan se is får inte tolkas som att det inte finns någon.
Id i versionshistoriken: 1030f5b, e11cb6e
: Nya poäng för nederbörd och vind, och två väderprognoser i stället för en
- Regeln om nederbörd och minusgrader ger 35 poäng i stället för 30.
- Avdraget för vind som torkar vägbanan är −5 poäng i stället för −10.
- SMHI:s och MET Norways (yr.no) prognoser vägs samman: medelvärdet för temperatur, fukt, vind och moln, och det försiktigaste värdet för lägsta temperatur, nederbörd och trend. Svarar bara en av dem används den.
Varför: Med de gamla poängen kunde en enda tung regel inte ge förhöjd risk, och stark vind kunde trycka ner en våt vägbana under noll till låg risk. Vinden torkar vägen långsammare än vattnet fryser. Två oberoende prognoser som är överens är säkrare än en.
Id i versionshistoriken: c1ed05a, 7e6a2fb
: Uppskattad vägbana i stället för platshållare
- Vägtemperatur och väglag uppskattas ur molnighet, solhöjd, vind, luftfuktighet och nederbörd, med fasta formler som står på metodsidan.
- Nederbörden det senaste dygnet hämtas ur SMHI:s analys.
Varför: Vid starten den 20 september fanns ännu ingen beräkning av vägbanan och nederbörden. Där användes platshållarvärden som härleddes ur SMHI:s väderdata. De byttes ut efter ett dygn.
Id i versionshistoriken: 820ac1f
: Halk-Index startar
- Ett tal mellan 0 och 100, summan av fyra regler: fuktig vägbana under noll +40, nederbörd följd av fallande temperatur +30, vägtemperatur under daggpunkten +20 och vind som torkar vägbanan −10.
- Nivåerna är låg (0–30), förhöjd (31–60) och hög (61–100). De har inte ändrats sedan dess.
Varför: En temperaturgräns ensam säger för lite om halka. Regler med synliga poäng gör det möjligt att se varför indexet blev som det blev.
Id i versionshistoriken: a05f403