Vad är svarthalka?

Svarthalka är en tunn, genomskinlig ishinna på vägbanan. Den kallas svart eftersom du ser asfalten rakt igenom isen — vägen ser våt ut, inte hal.

Bilens termometer mäter luften. Vägytan kan ligga flera grader lägre, och det är den temperaturen isen bryr sig om.

Därför är den farlig

Annan vinterhalka syns. Snö är vit, snömodd är grå, rimfrost glittrar i strålkastarljuset. Svarthalka ger inga sådana signaler: en blank, mörk vägbana som ser ut som vanlig väta. Du upptäcker den oftast först när greppet redan är borta, och då är det för sent att sänka farten mjukt.

Isen lägger sig dessutom fläckvis. Vägen kan vara helt normal i en kilometer och sedan hal genom en enda kurva, vilket gör att farten sällan är anpassad när det väl händer.

Så bildas den

Underkylt regn

Regndroppar kan hålla sig flytande långt under noll grader. När en sådan droppe träffar en kall vägbana fryser den ögonblickligen och bildar ett sammanhängande, glasklart skikt. Det här är den mest dramatiska varianten: vägen kan gå från bar till spegelblank på några minuter.

Vägbanan är kallare än luften

Asfalt strålar bort värme mot en klar natthimmel och blir kallare än luften ovanför. Bilens termometer kan visa +2 °C samtidigt som vägytan ligger under noll. Det är därför lufttemperaturen ensam är ett dåligt mått på halkrisk — och därför vårt index väger in vägtemperaturen separat.

Fukt som fryser direkt på asfalten

Är vägytan kallare än luftens daggpunkt fälls fukten ut direkt på ytan. Sker det under noll blir resultatet rimfrost eller en tunn ishinna, helt utan nederbörd. Mer om det i daggpunkt och vägtemperatur.

Smältvatten som fryser om

Snö som smälter i solen på dagen rinner ut på vägen och fryser när temperaturen faller på kvällen. Därför är klara dagar följda av klara kvällar ett typiskt halkrecept, särskilt i mars.

Var den kommer först

Broar och viadukter. Kyls från både ovansidan och undersidan och fryser före resten av vägen.
Skuggade partier. Norrsidor, skogspartier och husfasader som aldrig får sol.
Dalsänkor och områden nära vatten. Kalluft samlas i sänkor, och fuktig luft nära sjöar ger mer utfällning.
Av- och påfarter. Mindre trafik och därmed mindre värme från däck och motorer.

Så märker du den i tid

Det finns ett par ledtrådar innan greppet försvinner. Däcken blir plötsligt tystare — vägbrus mot is låter annorlunda än mot asfalt. Ratten kan kännas lätt och död. Är det kallt men vägen ser våt ut utan att det har regnat, är det ett varningstecken i sig.

Kommer du ut på is: bromsa inte hårt och ryck inte i ratten. Släpp gasen, håll ratten stadigt och låt bilen rulla tills du känner grepp igen. Abrupta rörelser är det som förvandlar en glidning till en sladd.

Så räknar vi på risken

Halk-Index väger samman vägtemperatur, väglag, daggpunkt, nederbörd det senaste dygnet och vind till en poäng mellan 0 och 100.

Skalan är avsiktligt trubbig: tre lägen som går att uppfatta på en mobilskärm i morgonljus.

Se dagens poäng för din kommun, eller läs vidare om vinterväglag och halka.