Daggpunkt och vägtemperatur

Daggpunkten, utan jargong

Luft innehåller osynlig vattenånga, och kall luft kan bära mindre av den än varm. Kyler du en viss luft tillräckligt når du en temperatur där den inte längre kan hålla kvar sin fukt. Den temperaturen är daggpunkten. Allt som är kallare än så blir blött av luften själv — som utsidan av ett kallt glas en sommardag.

Hög luftfuktighet betyder att daggpunkten ligger nära lufttemperaturen, och då krävs bara lite avkylning för att fukten ska fällas ut. Vid 100 procents luftfuktighet är de två lika, och det är dimma.

Varför vägen är kallare än luften

Allt strålar ut värme. På dagen får vägbanan tillbaka mer än den förlorar, från solen. På natten får den inget tillbaka, och under en klar himmel försvinner värmen rakt ut. Moln fungerar som ett lock som skickar tillbaka en del av strålningen, och vind blandar ner varmare luft mot ytan. Därför är den kallaste vägen den under en klar, vindstilla natt.

Skillnaden är normalt ett par grader och kan bli större. Broar och viadukter är värst: de kyls från undersidan också och saknar markens lagrade värme. Skuggade partier och sänkor där kalluft samlas kommer därnäst. Det är de ställena som är hala först och längst.

Ett räkneexempel

En klar morgon i november:

• Luften: +2 °C
• Daggpunkten: 0 °C
• Vägbanan: −1 °C

Vägen är kallare än daggpunkten, så luften lämnar ifrån sig fukt på asfalten. Vägen är samtidigt under noll, så fukten fryser i samma stund — som rimfrost eller som en tunn, genomskinlig ishinna. Det har inte regnat, termometern i bilen visar plusgrader, och vägen är hal. Så uppstår mycket av den svarthalka som överraskar.

Ligger daggpunkten i stället långt under vägtemperaturen är luften torr, och då förblir en torr väg torr även i sträng kyla. Kyla ensam ger inte halka. Is kräver vatten.

Hur vägtemperaturen mäts — och när vi uppskattar den

Trafikverket har ett nät av vägväderstationer längs det statliga vägnätet, VViS, med givare i själva vägbanan. De mäter yttemperatur, lufttemperatur, luftfuktighet, nederbörd och vind, och är det väghållarna går efter när de bestämmer om saltning.

De stationerna är inte anslutna till Halk-Index. Vägtemperaturen du ser hos oss är en uppskattning, räknad ur väderprognosen med just den fysik som beskrivs ovan: upp till 3 °C kallare än luften under klar himmel, 0,5 °C vid helmulet, mindre när det blåser, och varmare än luften när solen står högt. Den kan slå fel med ett par grader — och kring noll är ett par grader hela skillnaden.

I Halk-Index

Regeln vägtemperatur under daggpunkten ger +20 poäng. Den väger lättare än reglerna om fuktig vägbana under noll och om nederbörd i minusgrader, av två skäl: kondens ger tunnare is än regn gör, och regeln vilar på den uppskattade vägtemperaturen. Oftast slår den till tillsammans med någon av de andra, och det är kombinationen som lyfter indexet till förhöjd eller hög risk.

Hela formeln, med alla regler och konstanter, står i Så räknas Halk-Index.

Vad du gör med det här

• Lita inte på bilens termometer som halkvarnare. Plus två i luften kan vara minus en i vägbanan.
• Var mest vaksam klara, stilla nätter och morgnar efter en fuktig kväll.
• Räkna med halka på broar, i skugga och i sänkor även när resten av vägen är bra.