Dubbdäck eller friktionsdäck?

Två sätt att få grepp

Dubbdäck har metallstift som biter mekaniskt i isen. Friktionsdäck — dubbfria vinterdäck — förlitar sig på en mjuk gummiblandning och hundratals tunna skåror, lameller, som öppnar sig mot underlaget och ger många små gripkanter.

Friktionsdäck finns i två familjer, och skillnaden är viktigare än den mellan dubbat och odubbat. Nordiska friktionsdäck har mycket mjukt gummi och är byggda för is och snö. Mellaneuropeiska är hårdare och byggda för blöt asfalt och motorvägsfart — på is är de tydligt sämre. Båda är lagliga vinterdäck i Sverige.

Underlag för underlag

• Blank is och våt is kring noll: dubbdäck är bäst, och skillnaden är störst just här — på svarthalka och i polerade korsningar.
• Sträng kyla: skillnaden krymper. Kall is är sträv, och ett nordiskt friktionsdäck greppar den bra.
• Snö och snömodd: ungefär jämnt. Här avgör mönstret och mönsterdjupet mer än dubbarna.
• Våt saltad asfalt: mellaneuropeiska friktionsdäck presterar generellt bäst i VTI:s jämförelser. Dubbdäck och nordiska dubbfria vinterdäck presterar generellt likvärdigt där. Det finns ingen fast rangordning som garanterar hur varje enskilt däck beter sig.

Dubbarnas fördel minskar med åren. De slits ner och lossnar, och ett dubbdäck vars stift knappt sticker upp ur gummit beter sig som ett hårt friktionsdäck.

Se skillnaden i reaktion och bromsning

Hur mycket utrymme behöver en bil om en älg dyker upp 100 meter bort? Prova vår visuella jämförelse av bromssträcka med vinterdäck. Ändra fart, reaktionstid, is, våt väg och dimma. Metervärdena är öppet redovisade räkneexempel, inte däcktestresultat.

Varför dubbdäck är omdiskuterade

Dubbarna river upp partiklar ur asfalten. Där många kör på bar mark med dubbdäck — i stadskärnor — bidrar det till att gränsvärdena för luftkvalitet överskrids, och vägbanan slits fortare. Dubbdäck bullrar också mer.

Det finns en motvikt som sällan nämns: dubbar ruggar upp isen och håller den sträv, vilket även bilar på friktionsdäck har nytta av. Det är ett skäl till att ingen har föreslagit ett generellt förbud.

Lokala dubbdäcksförbud

Kommuner får förbjuda dubbdäck på enskilda gator. Det har bland annat Stockholm, Göteborg och Uppsala gjort på några av sina mest trafikerade innerstadsgator. Förbudet är skyltat — en rund förbudsskylt med ett dubbat däck — och gäller hela året. Normalt får du korsa gatan men inte köra längs den.

Vilka gator som omfattas ändras då och då. Kontrollera kommunens webbplats om du kör dubbat i en större stad.

Regler som följer med valet

• Dubbdäck får användas 1 oktober–15 april, och annars bara vid vinterväglag. Friktionsdäck får sitta på året om — men mjukt vintergummi slits fort i sommarvärme och ger lång bromssträcka på varm asfalt.
• Blanda inte. Har bilen dubbdäck ska alla hjul ha det.
• Drar du släp med en bil på dubbdäck ska även släpet ha dubbdäck när det är vinterväglag, annars riskerar det att gå sin egen väg i en inbromsning.

Datumen i sin helhet står i Datum för vinterdäck och dubbdäck.

Hur du väljer

• Dubbat om du kör mycket på landsväg som saltas sällan eller inte alls, bor vid kusten där temperaturen pendlar kring noll, eller ofta kör tidiga morgnar innan väghållaren varit ute.
• Nordiskt friktionsdäck om du mest kör i tätort och på saltade huvudvägar, berörs av ett dubbförbud, eller vill slippa passa datumen i oktober och april.
• Mellaneuropeiskt friktionsdäck bara om vintern där du kör mest är blöt barmark — i praktiken sydligaste Sverige och resor söderut. Räkna inte med det på is.

Hur vintern brukar se ut i just din kommun står på din sida under Halkprognos. Ett nytt dubbfritt däck är inte automatiskt bättre än ett slitet dubbdäck på is; både underlag och däckens egenskaper spelar roll. Håll koll på mönsterdjupet.