Hoppa till innehållet

Året runt · Guide

Mörkret på vägen: halvljus, helljus och reflexer

Varselljuset räcker inte i skymningen, helljuset ska på när det behövs, och en reflex syns fem gånger längre bort.

Text: Adam Abré

Publicerad · Källor och faktakontroll

När klockan ställs om blir hemresan mörk

Sommartiden slutar natten till sista söndagen i oktober, enligt EU:s direktiv om sommartid. I år var det natten till 25 oktober: klockan ställdes tillbaka från 03:00 till 02:00. Morgonen blir ljusare en tid, men eftermiddagen mörknar en timme tidigare enligt klockan. Den som kör hem från jobbet gör det plötsligt i skymning eller mörker, på samma vägar och vid samma tid som i förra veckan.

Råd: räkna med att det tar några veckor att vänja sig. Sänk farten där du vet att det rör sig fotgängare, cyklister och vilt, och ge dig själv lite mer tid.

Varselljuset räcker inte i skymningen

Vid färd på väg ska du köra med halvljus (trafikförordningen 3 kap. 69 §). Varselljus får användas i stället för halvljus i dagsljus, men inte vid färd under mörker, i gryning eller skymning, eller när vädret gör att halvljuset behöver vara tänt (71 §).

Det är lätt att missa. När en bil kör med varselljus i dagsljus behöver baklyktorna inte vara tända (68 §), så på många bilar lyser ingenting bak när bara varselljuset är på. Bilen bakom dig ser dig då inte i skymningen. Råd: ställ ljusomkopplaren på halvljus hela den mörka årstiden i stället för att lita på automatiken, och kontrollera i en skyltfönsterruta eller mot en vägg vad som faktiskt lyser bak.

Helljus: ett krav, inte bara ett val

Trafikförordningen säger att du ska använda helljus när ditt synfält med hänsyn till farten annars inte räcker för att köra säkert (3 kap. 70 §). Paragrafen räknar också upp när helljus inte får användas:

  • där vägen är tillräckligt belyst,
  • på ett sådant avstånd från ett mötande fordon att föraren kan bländas,
  • vid möte med tåg, spårvagn eller fartyg längs vägen, om det finns risk för bländning,
  • när du kör nära bakom ett annat fordon.

Lyktor och strålkastare får aldrig användas så att andra förare bländas (67 §). Råd: blända av i god tid före ett möte, och tänd inte helljuset igen förrän ni har passerat varandra. Torka av strålkastarna när vägarna är saltade och smutsiga.

Fotgängare och cyklister syns sent

Enligt NTF upptäcker en bilförare med halvljus en fotgängare i mörka kläder först på 20–30 meters avstånd, och i ljusa kläder på 60 meter. Bär fotgängaren reflex syns hen på 125 meters avstånd.

I 70 km/h kör bilen nästan 20 meter i sekunden. Med 20–30 meter hinner föraren knappt reagera, än mindre stanna. Se själv i vår simulator för bromssträcka.

Råd till dig som går: en reflex som hänger lågt och rör sig syns bäst, så sätt den i knähöjd. Råd till dig som kör: räkna med att det finns människor du inte ser vid busshållplatser, övergångsställen och infarter, och sänk farten där.

Vilt i skymningen

Hösten är den värsta tiden för viltolyckor. Enligt Nationella viltolycksrådet sker flest i oktober och november, och Trafikverket och NTF pekar på gryning och skymning som de farligaste timmarna. Vintertiden flyttar hemresan rakt in i skymningen.

Hur många viltolyckor som rapporteras där du bor, och vilka djur det gäller, står i statistiken över viltolyckor per kommun. Vad du ska göra om det händer står i guiden viltolycka: så gör du.

Mörkret och halkan kommer samtidigt

De första frostnätterna kommer ofta samma veckor som mörkret. En blank vägbana i mörker kan vara våt eller hal, och skillnaden syns inte i strålkastarljuset. Halkprognosen för din kommun visar den beräknade risken timme för timme, och halklarmet säger till när den stiger.

Källor och faktakontroll

Fakta kontrolleras mot källorna nedan. Praktiska checklistor och illustrationer är vår egen presentation; råden ersätter inte myndigheternas aktuella information.

Läs vidare